Login/Logout | Profile | Help |
Last 1|Days | Search | Topics
Archive through January 31, 2004

Hitguj » Language and Literature » साहित्यिक » दुर्गा भागवत » Archive through January 31, 2004 « Previous Next »

Anudon
Tuesday, May 14, 2002 - 11:33 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

मागच्या आठवड्यात दुर्गा भागवत गेल्या. आणि हे खोटे आहे अशी मनाची खोटीच
समजुत करुन घायला मी त्यांचे दुपानी पुस्तक वाचले , पुन्हा एकदा. खाली post
केलेला लेख त्यांची निरीक्षणशक्ती तसेच साध्या गोष्टींमधील सौंदर्य शोधण्याची
अभ्यासपूर्ण वृत्ती चा एक नमुना. आपल्या सगळ्यांबरोबर share करावासा वाटला.


Anudon
Wednesday, May 15, 2002 - 12:16 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message


एप्रिलची सहावी तारीख. शनिवारची ती संध्याकाळ मी कधीच विसरणार नाही. T.V. वर मानिनी हा मराठी चित्रपट पहात होते. बहिणाबाईंचे अरे संसार संसार हे आता पूर्ण झिजून गेलेले गाणे सारखे चालले होते. आधि हाताला चटके मग मिळते भाकर कितीदा तेच लाडीक सूर नि किती प्रसंगी एइकायचे दृश्ये अगदी सावकाश रेटल्यासारखी चालली होती. गरीब नवर्‍याचा
संसार श्रीमंताची लेक. तिला नवरा चूल पेटवायला शिकवतो. पुढे एक दृश्य आले : त्यात ती जात्यावर दळते आहे. बहिणाईचे भाकरीचे गाणे चालुच आहे. पण आता त्या गाण्याला जिवंत दृश्यरूप प्राप्त झाले. नायिका मालतीपेक्षा जरा प्रौढ अशी आईसारखी ममता करणारी शेजारीण रत्नमाला अक्षरश : चुलीजवळ बसून हातावरची भाकरी करते आहे.
हातावरची भाकरी म्हणजे माझ्या मान्य कलाविश्वातली एक अजोड कुसर. भारतभरच्या खालच्या जातीतल्या तमाम बायकांना अवगत असलेली, फ़क्त नागर, शिक्षित आणि वरच्या जातीतल्या महिलांना अप्राप्य झालेली.

या कलेत मी आजवर धनगर बायकाना अग्रस्थान दिले होते. त्यांचे अनुकरण करून मी स्वता : ही हातावरची भाकरी जमवली आहे. पूर्णत्वाकडे जायला अद्याप अवधी आहे, ही गोष्ट मनातून कधी जात नाही. तेव्हा मी ते दृश्य जीव ओतून बघु लागले.

रत्नमालाबाई भाकर्‍या नुसत्या वळीत नव्हत्या. बडवीत तर नव्हत्याcअ नव्हत्या त्यांच्या दोन्ही बाजूंना एकमेकांच्या विरुध्द आणि आंगठेही तसेच. म्हणजे एका हाताची बोटे नि दुसर्‍या हाताचा आंगठा एका बाजुला तर दुसरा आंगठा नि बोटे दुसर्‍या बाजुला. घोटे सरळ उघडत. आंगठे किंचित दुमडत. सुडौल, जसे काही हातांचे लयीत नर्तन चालले आहे आणि बाई आळवून आळवून कुंभार मातील देतो तसा सुरेख आकार पिठच्या गोळ्याला देताहेत.

पिठच्या गोळ्यालामधे उंचवटा आहे आणि कडेने तो सपाट आहे. पण एकच पातळीत. तो गोळा मस्त गिरकी घेत घेत डावीकडून उजवीकडे फिरतो आहे. हे वळण खास बायकी. पुरेसा गोलाकार आल्यावर बाईनी भाकरी दोन्ही तळव्यावर पेलली. बोटे सरळ झाली, आंगठे आपापल्या जागी आले आणि बाईनी अतिशय हळुवार दोन्ही हातांवर झोके देत आणि आवाज जराही होउ न देता मायेने थोपटित थोपटित हां हां म्हणता तव्याएवढी मोठी केली नि हाताला झटका देऊन मोठ्या सफाईने तव्यावर टाकली.

तव्याचा चटका हातांना लागला की नाही माहित नाही, पण बाईंच्या तोंडावर रांधणप्रेमी ग्रुहीणीच्या तोंडावर फुलते तसे चांदणे फुलले होते. बहिणाबाईचे गाणे साकारले आणि लुप्त पण झाले. नायिका नि कथानक उडून गेले. मला पाहीजे ते इथेच गवसले होते. भाकरीतले परब्रम्ह, या कृतितली नितांत मोहक अशी स्त्री - करातली कोमल पण कष्टांना जुंपलेली कलासाधना.

रत्नमालाबाई सुरेख आहेत. पण त्यांचे भाकरी वळणारे हात आणि त्यांच्या सहजरम्य हालाचाली तर काय सांगाव्या? मी त्या पाहून मुग्ध झाले आणि दुसर्‍या दिवसापासून त्या भाकरीकलेचा रियाझ सुरूही केला.

रस्त्यावर कुणी बाई मोडक्या शेगडीवर हातावर भाकरी करीत असली तर मी भिकारणीसारखी टक लावून तिच्याकडे बघून त्यातली खुबी तिला अजिजीने विचारते. भालचंद्र नेमाड्यंची बायको प्रतिभा हातावरच्या भाकरी सुरेख करणारी ग्रुहिणी. तिचेही मला उदंड कौतुक वाटते. पण रत्नमालाबाई त्या रत्नमालाबाई असे आता वाटते. सुतारफेणीची शुभ्र तंतू तंतू अलग असलेली चळत कमलाबाई ओगले ज्या कौशल्याने साकारतात, तेच कौशल्य मला मिनिटा दोन मिनिटांत रत्नमालाबाईच्या भाकरीकृतीत साकारलेले दिसते.

महिलामंडळात पाककृतीच्या स्पर्धा असतात. पाकशास्त्राचे वर्गही चालले आहेत. blackforest केक पासुन ते चिनी कृतीपर्यन्त. पण भारताच्या गरीब, अशिक्षित नारीला सहजसाध्य असलेल्या हाताच्या भाकरीत काही कुसर आहे, असे मात्र शिकलेल्या बायकांना वाटत नाही, याची खंत मला वाटते. पाकशास्त्राच्या वर्गात हातावरच्या भाकरीचा समावेश अवश्य झाला पाहिजे आणि त्यात रत्नमालाबाईंसारख्या तरबेज स्त्रियांचा उपयोग करुन घेतला पाहिजे.

पाकककलेतली काही दृश्ये मनोरम आहेत, नव्हे होती. जुन्या कायस्थ घरातली गृहिणी चुलीपुढे दोन पावले मावतील एवढ्याच पाटावर अदबीने उकिडवी बसुन पदर अंगभर घट्ट गुंडाळून आपल्या हातांनी आणि नजरेने स्वयंपाक करायची. ते दृश्य मी कधी विसरणार नाही. दुसरे असेच चित्रात रेखाटावे असे दृश्य मी पाहात आले ते मुंबईच्या जुन्या काळातली चौकळशी - पाचकळशी जातीतली गृहिणी मासे कापायला मोठ्या विळीवर दोन्ही पाय गुडघ्यात मोडून ज्या कलात्मकतेने बसायची आणि मासे चिरायची त्यावेळचे.

ही सारी दृश्ये मी भिकारणीसारखी बघत आले आहे. संधी मिळाली की बघतेच. ही माझ्या देशातल्या गरीब गृहिणींची कला-श्रीमंती नि माझ्यातले ते भिकारीपण कधी संपूच नये ! .

सुदैवाने रत्नमालाबाईंच्या भाकरी करतेवेळी चित्रे निघाली आहेत. ती सिनेसृष्टीतून आमच्या घराच्या भिंतीवर यावी, त्यांनी घराची शोभा आणी गृहिणीची शान वाढेलच वाढेल.
खरे तर त्या शनिवरी नणांद्-भावजय हा चित्रपट होता. पाण एकाएकी त्याच्याएवजी मानिनी लागला आणि मला रत्नमालाबाईंच्या भाकरीचे ओझरते पण दुर्मीळ दर्शन झाले. अचानकातला लाभ. दुसरे काय?


Rasikyash
Wednesday, May 15, 2002 - 12:53 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Anudon- tuJao laaK laaK AaBaar ha [tka sauroK laoK [qao marazIt ilahUna kaZlyaaba_la² Krca dUgaa-baašMcao inairxana Ôar Ajaba vaaTto. [qao prdoXaat Asao kahI vaacaayalaa imaLalao kI AayauYya AgadI vaogaLoca jaaNavaayalaa laagato. Asao vaaTto [qalao ho xaNa Aaplao svatÁsaazI naahItÊ to AapNaca mau_ama inamaa-Na krtÜ Aaho. ha laoK maaJyaa jaIvaalaa iBaDlyaa (acao karNa mhNajao malaa doKIla tuJyaap`maaNaoca BaakrI krNao AaiNa KaNao AgadI maojavaanaI vaaTto. BaakrI krNao hI Krca ek klaa Aaho. tI Avagat krayalaa dUgaa-baašsaaMrKo iBakarI hÜNyaa[tpt DÜLo Asaayalaa pahIjao²

‘hI maaJyaa doXaatlyaa garIba gaRihNaIMcaI klaaEaImaMtIina maaJyaatlao to iBakarIpNa kQaI saMpUca nayao²’ superb!

pUnha ekda AaBaar² AjaUna kahI pÜYT krta Aalao tr pha²


Paragkan
Wednesday, May 15, 2002 - 3:40 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Anudon: too good ... durgabai mahaan hotyaach ... you did a great job !

Beti
Friday, May 17, 2002 - 4:47 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

anu, dhanyawaad!

granthalayachyA bagetalA sutArpakshee aso, paThAN rakhwAldAr aso, ki bhakaree karNaryA ratnamALAbaee -- DurgAbaeenchee wyaktichitre kasalee rasraSheet asatat na? dAdAnchyA Ayeche kasale gojire roop ubhe rahile DoLyAsamor!

punha ekada dhanyawaad!

Dr_ashutosh
Friday, May 17, 2002 - 12:52 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Anu ,

THANX
Durgatai Afat hotya hech khare !

Sagalyanni tanchi RUTUCHAKRA , VYASAPARVA ani BHAVMUDRA ani PAIS hi 4 pustak vachalich pahijet

Saurabh
Saturday, May 18, 2002 - 5:20 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

hI
ilaMk phaÊ AjaUna kahI sfuTaMsaazI

Rasikyash
Saturday, May 18, 2002 - 5:35 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message


saÝrBaÊ ilaMk idlyaaba_la Qanyavaad ²


Rasikyash
Saturday, May 18, 2002 - 5:55 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Beti, Saurabh - ‘lavyaasaarKI lavalaIÊ BaÜvyaasaarKI BaÜvalaI’ (acaa Aqa- malaa saaMgata kaÆ lavanao mhNajao vaaknaoÊ BaÜvanao mhNajao sahNa krNao. trI malaa Aqa- naahI kLlaa. Beti - tU ilaMk vaacaXaIlaca mhNaUna ivacaarlao.

Saurabh - Krca Cana Aaho ro ilaMk² iktI barM vaaTt Asa kahI vaacaUna²






Rasikyash
Tuesday, May 21, 2002 - 2:05 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message


ho URL pha²
http://www.chitralekha.com/magazine2/msakhahari1.asp


Chinmaydamle
Thursday, January 23, 2003 - 11:35 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

I take this opportunity to introduce Mrs. Anjali Kirtane as a
creative writer, reseracher and a film maker. A few years back, she
had made a short film based on the life of Anandibai Joshi, who was
the first Indian woman doctor.Later Mrs. Kirtane authored Anandibai's
biography as well. Anandibai had been to USA to study medicine in the
19th century, when even basic education was denied to women in India
and going abroad was thought to be a great sin. But Anandibai fought
against all odds with unmatched courage. Both the film and the
biography are the products of Mrs.Kirtane's research in India and
USA. They have been critically acclaimed and have won many
prestigious awards as well.
Currently she is working on a docudrama based on the life and work of
the eminent marathi author Durgabai Bhagwat. 'Rituchakra','Vyasaparva','Ruparanga','Lahani','Mukta','Pra
sangik' and 'Pais' are some of her well-known works. She was a
profound scholar and was deeply interested in the study of epics,
mythology, ethnology, religion,philosophy,anthropology and
literature.Durgabai was an excellent linguist who was fluent in
Sanskrit,French,German,English,Bengali,Gujarati,Kannada,Marathi and
Hindi.She had studied Pali to understand the Buddhist literature in
its original form and translated the 'Jataka-kathas'into Marathi.By
translating folk taled from various languages, she enriched the
Marathi literature.
In 1975, Mrs.Indira Gandhi imposed 'Emergency Rule' and supressed the
fundamental rights of the citizens.Durgabai was the only Marathi
author to have stood against this dictatorship and vehemently faught
for reinstatement of the Democratic rule.She was sentenced to an
imprisonment of 18 months. She refused to bow to any kind of pressure
and stood by her principles and values all her life.
Mrs. Kirtane wishes to recapture this legendary writer on celluloid.
The duration of the film would be about 60 mins. and the estimated
cost is ca. Rs. 9 lacs. A portion of this film has already been shot
last year with Durgabai ,Vikram Gokhale,Padmaja Phenani-
Jogalekar,Dilip Prabhavalkar and Pratibha Ranade.
Durgabai was strictly against accepting monetory help from the
Government. She always held that artists should not accept grants or
awards from the Government so that they are under no Governmental
obligations.She maintained that artists'freedom was valuable which
should not be lost at any cost.She herself never accepted any award
except the Sahitya Academy Award which was awarded to her before the
Emergency and a few Lifetime Achievements Awards confered upon her by
Literary groups and NGOs working abroad.
Since we are of the same opinion,we had promised Durgabai that we
would never accpet any kind of help from the Government for the
completion of this film. Therefore we appeal to the culturally aware
organizations and citizens for the financial assistance. Even a Re.1
contributed towards this cause will help keeping Durgabai's memories
alive. We sincerely feel that Durgabai's life will inspire
generations to come. We need people like her to guide and help us
fight the evils in Indian society.
We are sure that our voice would be heard and you would generously
donate for this noble cause.

For more information, plz contact,

Chinmay Damle (
chinmay_d@hotmail.com)

or

Mrs. Anjali Kirtane (+91-22-2422 3676)






Ankur
Tuesday, February 04, 2003 - 4:24 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

dugaa-baašMnaI kolaolao ek Anauvaaidt pustk vaa^lDnakazI ivacaarivahar ho kuNaI vaacalao Aaho kaÆ KUp vaOcaarIk Aaho. ekda vaacauna samaaQaaNa hÜt naahI. bauwIcao maaMV jaa}na navaI TvaTvaI AalyaasaarKo vaaTto.

Bee
Tuesday, February 04, 2003 - 4:54 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message


AMkurÊ malaa ek saaMga ‘vaa^lDnakazI ivacaarivahar’ cyaa p`it baajaarat Aahot ka ]plabaQdÆ maI qaÜrÜMcao Walden vaacalao pNa %yaa pustkacao English puNa-pNao kLayalaa malaa Ôar jaD gaolao. dugaa-baašMcao ‘qaÜrÜMcaI icaMtinaka’ mhNaUna doKIla ek pustk Aaho. ho AaiNa tu saaMigatlaolao pustk dÜnhI AnauvaadIt Aahot. malaa dÜnhI vaacaayacaI Aahot. ijaqao hI pustko imaLU XaktIla %yaa dukanaacao naava p<yaasahIt jar kuNaI saaMgaU Xakola tr Ôar ]<ama hÜ[la.

tulaa jar ‘qaÜrÜMba_la’ AjaUna kahI vaacaayacao Asaola tr yaMdacyaa ‘maÝja’ maQaIla sauinatabaašMcaa laoK vaaca. maI naahI vaacalaa karNa malaa ha idvaaLI AMk [qao naahI imaLU Xaklaa pNa tu jar Baartatca AsaXaIla tr ha AMk AvaXya Gao AaiNa vaaca. tU AjaUna TvaTvaIt hÜXaIla.

dugaa-baaš Baagavat samaRQd jaIvana jagalyaat AaiNa samaRQd &anasaMpda maagao zovaUna gaolyaat.



Kaumudi
Monday, November 03, 2003 - 6:55 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Durgabainchya chahatyansathi ek atishay changle pustak aahe "aiapais gappa durgabainshi" lekhika Pratibha Ranade. Durgabainche vichar kiti shuddh logical ani deep ahet! Aaple "fundas" clear hotaat.

Abhishruti
Wednesday, November 19, 2003 - 5:34 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Worth having a copy of this book (aaispaia gappa) for perosnal collection. I liked it very much.

Zilmil
Thursday, January 29, 2004 - 11:00 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Durgabai n varacha Anjali Kirtanen cha laghupat pahila. changala vatala, parantu Ila Bhate Durga bain chya bhumiket visangat vatatat. duragabain madhali aag ( fire ) Ila la nit vyakta nahi karata aali. tyanche kam baryachda karkashha vatale.

Bee
Thursday, January 29, 2004 - 12:36 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Zilmil, tya laghupaTakareeta mee contribute kele hote mhanun Anjali Kirtane hyannee malaa ithe Singapore madhe aamantraN patrika paThawilee hotee. to laghupaT malaa kharach baghayachaa aahe. mee Durgabaeenchaa khup chaahataa aahe.

Zilmil
Friday, January 30, 2004 - 5:52 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Durga bain chi hi documentary banavatana aalelya anubhavan var anjali kirtane ni, ek chhan pustak lihilay re,te vach aadhi,mag documentary bagh,mhanje jast aavadel. Durga bai mala suddhha atishaych aavadat. tu aiespais gappa durgabainshi vachalayas ka? kiti sunder vyaktimatwa hote bain che.simply gr8. ekach veli tarkakathor,vyasangi aani haluvar,bharatkam swayampak hyat ramalele man.mala itaki ichha hoti tyana pratyaksh bhetayachi,pan rahun ch gel.Fakt tyani ekada eka lekha madhe Iravati karven baddal,vaiyaktik ,anudaar udgar kadhale hote,te khup mhanje khup ch khatakale.

Bee
Friday, January 30, 2004 - 5:22 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

aispais gappa thodesech wachale mee...

Iravati Karvenbaddalachaa to lekh waachataa waachataach raahoon gelaa. tyaadiwashee pustake aaNaawayaas gelo ni to to lekh haatee aalaa paN tithe itakee gardee hotee kee kaahee suchale naahee. tuch saang jaraa brief madhe sawaD asel tar.

zilmil, tujhee itar postings paN waachaleet aaNi khup aawaDaleet. lihit rahaa!

Zilmil
Saturday, January 31, 2004 - 6:55 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Bee thanx,ikade sagalech jan kiti manapasun pustake vachatat,kharach aavadal mala.Actually i never knew about this site so far..aadhich yayala hav hot asa vatat. anyways,aata marta yetil gappa sahityachya ,nahi ka.




 
Web maayboli.com

Topics | Last Day | Tree View | Search | User List | Help/Instructions | Content Policy | Notify moderators