Login/Logout | Profile | Help |
Last 1|Days | Search | Topics
Shri Gautam Buddha

Hitguj » Religion » व्यक्ती » Shri Gautam Buddha « Previous Next »

Navanava (Navanava)
Tuesday, January 22, 2002 - 2:01 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Mandali, mi ha topic suru karat ahe karan mala Buddha hyancha baddal thodi mahiti havi hoti. Mala ek koda ulgadaycha hota.

Lahan astana Dasha Avtara chi gosht aiktana, Buddha he 9th ve Avtar hote Bhagwanache asa mala sangitla jaycha, ani tya karnane tyancha ek picture sudha amchya devaryat asaycha.Tyancha janma purvasuchit hota, ani te nakki Bhagwanache avtar ahet hya baddal predictions jalya hotya, ani ti sagli shubhlakshane tyanchat hoti asa mala sangitla jaycha.egs. tyancha birth purvi Akashvanee, Rani Mahamaya cha swapna, patriketle yog, ani Buddhancha janma nantar tyanni payanni chalun dakhavla, jithe jithe tyanchi paule padli, tithe tithe kamala ugavli, etc etc ....

Anek bhajans sudha aikli hoti, eg "Narayan tero naam, nitya bhajo subah shaam. Nitya bolo subah shaam Krishna Buddha, Krishna Ram".

Tar Buddha he Devache 9th Avtar and 10th the yet to come Kalki,asa maza ani majhya gharchyancha samaj ahe.

Pun maza prashna asa ahe, ki devlan madhe aplyala Buddha hyanchi moorti ka disat nahi? Ram-Krishna yhanchi diste, pun Buddha yanchi nahi. Kadachit tyanchya disciples ni navin dharma chalu kela mhanun ka? Majhi idea of Buddha is ki te ek hindu dev ahet, who just happens to be a founder of another religion(which by the way, has never harboured enmity towards Hinduism).

Ani mala te Divine hote asa nakki vatta. Apan Mahavir(founder of Jainism, Christ(founder of Christianity and Muhammad(founder of Islam) na kadhi Devacha roop kivha doot pan manla nahi, fartafar sant yevdhach mhanu. Tyamule tyancha ullekh/murti ityadi nasna mala kalta.

In fact, mala hya goshti cha khoop abhiman vatto, ki jari Mahavir,Buddha, Guru Gobind Saheb(?),etc ni jari nave dharma pracharit kele, tari Hindu dharma var kadhich ha kalank nhavta ki tyanni hya prophets na chhalla/tiraskrut kela/marla. Christ(killed by Romans and Judas Escariot jo rabbis barobar milalela hota), Mohammad (poisoned by Jewish woman) hya doghancha shevat khoop vait hota, in fact power struggles hote ani tyanche murders zale.Even last Guru of Sikhs, was killed by Aurangzeb at Sisganj,but not by Hindus. Pun aplya kuthlyahi pot dharmancha vadh Hindu dharma ni kela nahi, hyacha mala khoop garva ahe, ani Hinduism kharya arthane tolerant ahe, asa vatta.(as opposed to Judaism, Christianity and Islam).

Pun Buddha hyanna Hinduism cha mahatvacha bhaag samjun sudha tyancha moorti devlat ka nahi disat? Mala ji kahi uttara milali ahet, ti far shallow ani illogical milali ahet.
Tumchya paiki konala mahit aslyas, ithe sangal ka?
Note: Mala konala dukhvaycha, kuthlya dharma la dhikkaraycha uddesh nahiye, fakt ek genuine pra

Navanava (Navanava)
Tuesday, January 22, 2002 - 2:02 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

prashna ahe

Mahesh (Mahesh)
Tuesday, January 22, 2002 - 5:21 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Hmmm Jara vegalach prashn ahe. Tyach uttar deto ahe as nahi. pan topic jara interesting vatala mhanun lihitoy.

Bhagvan Vishnuche 10 avatar (1 ajoon baki ahe) jhale tyapaiky murti kona konachya disatat ? fakt Ram ani Krushn. itar avataranchya murti ya mi fakt Mumbai madhe kuthe tari ekach devalat pahilyache athavate (bahutek parlyat) ani tyamadhe Buddhachi murti ahe.

Tasech apanach ullekh kela tya pramane Buddhane vegala dharm sthapan kela ani tyachya disciples ni tyachi murti keli ani vegali mandire bandhali.
Tasech Hindu Dharmane Buddhala avatar manale ahe ani buddh dharmiyanni tyachi already murti karun mandire bandhali asalya mule Hindu Dharmiyanna tyachi vegali avashyakata bhasali nasavi. Majhya mahiti nusar konatyahi Hindu vyaktila Buddh Mandira madhe pravesh karata yeto. Kadachit ya karana mule tumhi mhanata tya pramane Hindu Dharmat Buddh murti ani tyachi vegali mandire adhalun yet nahit.

Radha_T (Radha_T)
Tuesday, January 22, 2002 - 8:55 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

maI bauw Qamaa-caa KUp gaaZa AByaasa kolaaya Asa maaJa mat naahI pNa malaa samajaolao bauw maI vaNa-na k$ [icCto.

pihlaa AaiNa savaa-t mah%vaacaa mau_a navaanavaa tUJaa samaja Aaho tsaa bauwaMnaI navaIna Qama- sqaapna kolaa ho malaa maanya naahI. Qama- mhNajao kayaÆ AaiNa saaMp`daya mhNajao kayaÆ ihMdU Qama- naahI tÜ ihMdU saaMp`daya Aaho. jagaaca ekca Qama- Aaho AaiNa tÜ mhNajao maaNausakI.

bauwaMnaI bauw Qama- sqaapna kolaa hI KUp caukIcaI samajaUt Aaho. bauwaMnaI ivapXyanaa naavaacaI ek jaIvana jagaNyaacaI klaa laÜkaMnaa &at k$na idlaI. pNa naMtr itca ÉpaMtr saaMp`dayaat hÜ} laagala AaiNa laÜk %yaalaa bauw Qama- mhNaU laagalao. maaNausakI Qama- AaiNa bauw Qama- yaat qaÜDaca Ôrk Aaho. bauw Qamaa-t maaNaUsa svatÁ bauw banaU pahtÜ ... Aata bauw mhNajao kaya ho maI naMtr eKVa posting maQao explain kirna.

tr bauw Qama- AaiNa ihMdU Qama- ho vaogavaogaLo Qama- Aahot ho maI maanat naahI. ihMdUÊ mauslaImaÊ iËXcana ho sagaLo saaMp`daya Aahot. %yaa sagaL\yaaMmaQao Qama- ekca Aaho maaNausakI.
Qama- yaacaa maUL Aqa- gauNaQama- Aasaa Aaho. jasa Aignacaa Qama- Aaho jaLNao AaiNa jaaLNao. bafa-caa Qama- Aaho XaItla rhaNao AaiNa XaItla krNao ³ ]dahrNa ho ]dahrNaasaazIca Aaho %yaacaI caIrfaD k$ nayao´. tsaca maaNasaaca Qama- Aaho maaNausakI. bauw Qama- mhNaNa caUk Aaho. gaÝtma bauwaMnaa ho ApoxaIt navht. Aata jaÜ inamaa-Na Jaalaaya tÜ bauw saaMp`daya hI %yaaMnaa nakÜ hÜta pNa dudO-vaanao tÜ inamaa-Na Jaalaaya. AaiNa %yaalaa bauw Qama- mhTla jaa} laagalaya. gaÝtmaanao kQaI kÜNaalaa Qamaa-t saamaIla k$na Gaotla navht tr baÜiQasa%vaacaI idxaa idlaI hÜtI. Aqaa-t bauw hÜNyaacaI vaaT daKvalaI hÜtI.

Aata tU mhNatosa tsa to ihMdU dova Aahot. AgadI barÜbar karNa to ihMdU saaMp`dayaat janmaalaa Aalao. tuJaa p`Xna Asaa Aaho kI %yaaMcaI maUtI- ka phayalaa imaLt naahI. ek tr rama ÌYNaacyaa maanaanao to baroca navaIna Aahot. AaiNa %yaaMcyaa maU%yaa- Aata dovaLaAt idsaU laagalyaa Aahot. bauw ivaharÊ bauw maMdIr tyaar hÜt Aahot.

pNa Aaja kala kaya Jaalaya ..... AaMbaoDkraMnaI bauw Qama- (so called) GaotlaaÊ jyaalaa Qamaatr mhTla gaola ³ Kr tr Asa mhNaNa caUk Aaho ´ AaiNa %yaaMcyaa pazÜpaz hjaarÜ AnauyaayaaMnaI %yaacaI copy kolaI %yaamauLo ijaqao bauw QamaI-yaÊ Aqavaa bauw maMdIr idsala itqa %yaalaa AaMbaoDkrIya maanala jaat AaiNa Xauw bauw Qama- kaya Aaho (akDo dula-xa hÜt.



Mahesh (Mahesh)
Tuesday, January 22, 2002 - 10:16 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Radha : Tu Hindu Dharmala Sampraday mhanal aahes tyala majha jordar akshep aahe. Tyach karan as ki Dharm ani Sampraday ya madhe farak ahe. Sampraday mhanaje koni eka manasane kahi vishisht dhyey prapt karun ghenya sathi ghalun dileli tharavik prakarachi achar ani vichar paddhati. Nantar lok tyache anusaran karatat. e.g. Yeshu, Buddh, Mahavir, etc.

Asha prakaracha konatahi Preshitane Hindu Dharm Sthapan kelela nahiye. Tar to swayambhu ahe. Mhanaje Rushi Munninni tyanna akalan zaleli satye jaga pudhe vedanchya swarupat mandali. Pan tyanni swatahala Dharm Sansthapak mhanal nahi.

Samuvai (Samuvai)
Tuesday, January 22, 2002 - 12:16 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

mast ro mahoXa² AgadI manaatla baÜlalaasa.
AaiNa raQaaÊ tsa mhMTla tr ihMdU Qama- = maanavata. AaiNa [tr saMp`dayaaMca tU pahtoca Aahosa : kuraNa vaa tlavaarÊ Ô> yaoXaUca tumacyaavar p`oma krtÜ vagaOro.

AaharÊ inad`aÊ BayaÊ maOqaunaMca
saamyaotI etd pXauiBa : naraNaama
QamaÜ- hI toXaama AiQakÜ ivaXaoYa :
Qamao-Na hIna : pXauiBa : samaana :

[tik saÜPpI AaiNa inasaMidgQa vyaa#yaa Aaho ihMdUMcaI Qamaa-ba_la.

navanava Ê
ivaXayaaMtraba_la i~vaar xamasva.


Vinya (Vinya)
Tuesday, January 22, 2002 - 12:53 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

samuvai, tujhya shlokacha purn arth neat kalala nahi.
mhanje ahar, nidra, bhay, maithun he pushu ani manus yanchya madhal samy aahe. pan dharma mule manus pashu pasun vegala hoto. he kalala. pan shevatachya olicha arth kaay?

Asami (Asami)
Tuesday, January 22, 2002 - 3:02 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

>> Apan Mahavir(founder of Jainism, Christ(founder of Christianity and Muhammad(founder of Islam) na kadhi Devacha roop kivha doot pan manla nahi,

NavaNava, vishayantar hotay thodese. Pun tuzi hi mahiti chukichi aahe. Mahaveer kinva Mohammad he founders navate tar akherche teerthankar/preshit hote. Jain dharmiy asa mantaat ki Mahaveerapurvi 23 ajun teerthankar houn gele aahet.
Bible Juna Karar pramane Adamchya don mule/natvanpasun don vegle dharma suru zale. ani tyatla ek muslim hota. Mala he kuthetari vachalyache aathavate.

Rahta rahila Buddhismcha bhaag. Sadharantah tya kalateel paristhiti aathavun bagh. Bharatamadhe baryapaiki anagondi hoti. Barechse samrajya sangharsha karat hoti. Budhhisim cha prasar tyaweli faar zapatyane zala hotaa. Hindunmadhe Shaiv ani Vaishnav sampradayanmadhe majaleli dufali he tyache ek mahtvache karan hote. Tyanantar shankaracharyani parat hindu dhsramachi pataka bharatbhar pasaravali. (I guess samuvai should be able to elaborate more here than anybody else) Tyach sumaras kona tari hushar vyaktine sangharsha talnyasathi budhhavatar ha Vishunvataar ahe asa prachalit kele asu shakate. Hindu dharamamadhe ase prakar barechda zale ahet ki jetyani jeetanchi sanskruti aapalyamadhe samavun ghetali aahe. e.g. shaiv sampradayacha samavesh.

Yogibear (Yogibear)
Tuesday, January 22, 2002 - 6:04 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Navanava: tujha prashna jar yevdhach aasel ki apalya devlan madhey "Budha" hyanchi murti kaa naste? ter tase baghitle ter 'Ram aani krishna' hyanchi murti sodli ter bakichya kuthlya avtaranchi murti sahaja sahaji devlaat aadhalte?

Daha Aavtaar:
Matsya Avataar - Maasa
Koorma Avataar - Tortoise
Varaaha Avataar - Boar
Narasimha Avataar - Nara = Man; Simha = Lion
Vaamana Avataar - dwarf
Parashurama Avataar - Parashu = Axe Plow
Rama Avataar - Ramayan (Maryada Purushottama)
Krishna Avataar - (Mahabharata)
Buddha Avataar - Siddhartha Gautama
Kalki Avataar - will begin a new cycle, again will start the Satyayuga or the age of truth and righteousness

Sarva saadhaaran paane aapalya devlaat faqta Ram-Sita aani Krishna-Radha aase aastaat pun nusti ramachi aani nustich krishnachi murti farach durmil paane aadhlel. Mulaat mhanje faqta hyaa donach avataranchi murti kaa? ter vichar kelyaver aase mhanta yeil ki aapalya pauranik kathan madhey "Ramayan" madhla Ram hyaala ideal person mhanun baghitle jaate tasech "Mahabharat" hyaa granthaala vyavhaar dnyaan mhanun olakhale jaate. Both have got tremendous cultural values which r known to maximum ppl in all cast as well as levels of society. That could be one of the reasons that we do not see idols of other avataars in our temples.

Zakki (Zakki)
Tuesday, January 22, 2002 - 6:05 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

maI tumha savaa[tka vyaasaMgaI va AByaasaU naahIÊ pNa tumacyaa duPpT vayaacaa inaiXcatca Aaho %yaamauLo kanaavar baroca kahI baahI pDlao to ilaihtÜ. iXavaaya bauwacyaa maUtI- dovaLat ka naaiht ho malaa maaiht naahIÊ pNa raQaa TI cya ilaKaNaaba_la maI ilaihtÜ Aaho. raQaa TI nao saaMigatlyaap`maaNao Qama- mhNajao f> gauNaQama-. ihMdU Qamaa-caa ‘ihMdU Qama’-- Asaa ]llaoK kuzlyaahI vaodat ikMvaa [tr jaunyaa pustkat naahI. to naava prkIyaaMnaI idlaolao Aaho. t%va&anaÊ Qama-Ê kma-kaMDo naI caailairtI AXyaa caar payaáyaa Aahot. vaod va jaunaI pustko t%va&ana saaMgatat. prmaa%maa ekca AahoÊ tÜ Amar AahoÊ tÜ sava- jaIvaat ³manauYya AaiNa ikDamauMgyaat sauwa´ AsatÜÊ punaja-nma ho t%va&ana Aaho. ho iK,XcanaÊ jyaUÊ ina mauislama Qamaapoxaa farca vaogaLo Aaho. mhNaUna [tr laÜk f> ihMdUMnaa ekdma vaogaLo maanatat.
tr (a t%va&anaacaa vyavaharat ksaa ]pyaÜga krayacaaÆ %yaasaazI p`amau#yaanao gaItot dÜna tIna maaga- daKivalao AahotÊ &anaÊ kma-Ê Ba>I [. %yaacap`maaNao dyaaÊ xamaaÊ AihMsaa [. gauNa ih t%va&anaat saaimala Aahot. p`%yaxa mahaBaartat jao doXaÜ doXaIcao rajao AahotÊ %yaaMcao ‘Qama’-- vaogaLo vaogaLo hÜtoÊ %yaanausaar %yaaMcyaa AacarNaat ivaivaQata hÜtI Asao ilaihlaolao Aaho. eko kaLI ya&yaagaÊ pXaUMcao baLI [. ‘sanaatna QamaI-ya’ gaÜYTI QaUmaQaDa@yaanao caalaU hÜ%yaa. AaiNa tirhI gaÝtmanao rajyaat duÁKI laÜk paihlaoÊ toMvha %yaanao ‘AihMsaa’ yaa t%vaavar Qamaa-carNa kra Asao saaMigatlao. %yaa vaoLIih %yaanao navaa ‘Qama’-- sau$ kolaa Asao kuNaI mhMTlao naahI. pNa jasao ramaanao sa%yavacanaÊ p`it&apalanaÊ ekpi%navrt [. gauNaaMnaa mah%va idlaoÊ ÌYNaanao gaItot jao saaMigatlao %yaaca p`maaNao bauwanao ‘AihMsaa’ EaoYz Asaa naivana maaga- daKivalaa mhNaUna tÜ ek Avatarca maanalaa gaolaa. jaIsasa nao ‘p`oma’ yaalaa p`mauK gauNa maanalao ³Asao mhNatatÊ pNa %yaanao [tr Qamaacaa itrskar krayalaa iXakivalao tsao bauwanao kolao naahIÊ ÌYNaanaoÊ ramaanao kolao naahI´ pNa %yaanao prmaa%maaÊ punaja-nma ho t%va&anaca Amaanya kolao² Aata jyaap`maaNao maMDna imaEaa nao vaad GaalaUna bauw Qamaa-caa p`saar qaaMbaivalaa tsaa vaad kuNaI iK,Xcana AaiNa jyaU laÜkaMXaI Gaatlaa naahI² %yaavaoLI sauwa ‘ihMdU’ Qama- Asao kahI navhto. ‘sanaatna Qama’-- Asao mhNatÊ vaOidk Qama- hÜtaÊ XaOva hÜtoÊ vaOYNava hÜto pNa ‘ihMdU’ Qama- navhta²
karNa t%va&ana ekcaÊ jao vaadatIt AahoÊ pNa ‘Qama-’Ê kma-kaMDo yaa baabatIt savaanaa BarpUr svaatM~\ya hÜto. %yaatUna barIca ivaivaQata inamaa-Na JaalaI. AaiNa maUK- prkIya laÜkaMnaI jaoMvha Baartatlyaa sarsakT savaanaa ‘ihMdU’ AaiNa %yaaMcyaa sarsakT sava- ‘Qamaanaa’ ihMdU ho ekca naava idlao ina itqaUna sava- GaÜTaLo sau$ Jaalao.


Navanava (Navanava)
Tuesday, January 22, 2002 - 7:52 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

RadhaT,maza he vakya punha vach:--"Kadachit tyanchya disciples ni navin dharma chalu kela mhanun ka?". Mi nantar tyanna founder mhanale,in the next line, but I meant ki tyanna 'founder' mhatla gela. I believe that Buddha was a Hindu reformer, who wanted to rid Hinduism of some of the evils that had crept into it.Titpat I agree with you.

Ata mala te divine ka vattat te hi mi tula sangte. Gita pramane "Yada yada hi dharmasya..." ha shlok athavlas tar, Jevha adharma vadhel, tevha dev avtarit houn, adharma nasht karel ani tyacha bhaktancha rakshan karel." So, an avtar would have to fit this definition, right?
Buddha hyancha veles, kharech adharma pasrat hote, ani tyanni vait goshti destroy kelya.

If you look at Ram and Krishna, they both had a charismatic 'Other' to contend with, and conquer over. Ram and Ravan, Krishna and Kansa, ase yuddha zale, ani Ram and Krishna ni adharmi tyrants cha nash kela, ani bhaktanna sukh-sampatti ani most importantly peace milvun dila. One talks of RamRajya..Krishna ni nantar Pandavancha bajune Kurukshetra chya yuddhat ladhai keli, ani Kauravancha nash zala. Again, same end...Dwarka madhe Krishna rahile, ani saglikade parat peace and joy hota.....

Ata look at Buddha. His biggest enemy so to speak might have been the Tyrannical 'Asoka'. Asoka sarkhya bloodthirsty monarch var kasa vijay milvaycha ani kasa tyacha nash karaycha? Jar prince Siddhartha Raja zale aste, tar kadachit tyanche and Asoka's paths might have crossed, ani mag asach ek yuddha parat zala asta, and the end might have been the predictable 'Good over evil victory' with sukh-samruddhi as an end result.
Matra, gammat ashi zali, ki Siddhartha ha "Quest for Truth' var nighun gela, bayko-mool ani singhasan sodun(he was the Heir apparent), ani eventually, his path DID cross with Asoka. And what happened next??

Ekahi raktacha themb na galta,hya so-called bhikshukane eka crazed raja la changlya margi lavla. Asoka the Tyrant became Asoka the Great. Is that not an IMMENSE achievement? Jar Buddha he counter force naste, tar Asoka chi vait krutye ajun vadhat geli asti....

Tar, prophecy pramane, 'adharma'cha nash zala, ani lok parat sukhi zale. Ravan & Kansa-Kauravs baddal apan jitka vait aikto, titka Asoka baddal aikla nahiye, I suppose karan Asoka mended his ways..I think the time was ripe for an avtar to emerge...But had the buddha been King Siddhartha who warred and conquered over Kind Asoka, wouldn't so many more innocents have died? Kurukshetra chya adhai nantar kiti kiti vidhvans zala hota.. tya peksha kadachit jastich zala asta..Pan tyancha marg ha itka unusual ani 'sattvik' hota, ki he accomplished all that Ram and Krishna did, without a war!

I remember a famous quip by Field Marshall Sam Manekshaw. Bhartat of course he was a great hero, and people really admired and idolised him. In an interview, he had said, referring to the people's adulation of him "The problem with the Hindu mentality is that it tries to deify every good man".

Tyancha mhanna tasa barobar ahe. Kadachit Buddha he suddha keval ek changle vyakti hote, devache avtra nhave.

Pan asa apan jar manla, tar the extlogical step would be" Mag Ram-Krishna tari kasa kay Dev ahet? Te sudha fakt changle vyakti(not dev) astil! Pun he mi kadhich accept karnar nahi.Udya svayam Dev jari mhanale ki Ram va Krishna majhe avtar nasun sadhe lok hote, tari mi te accept nahi karnar. Ashyanna jar Dev nahi mhanaycha, tar Dev tari ka manaycha? Ram ani Krishna he 101%divine hote, ani majhya belief system pramane Buddha hi hote.

Rahile baat 'Sarv dharma samabhav' chi, I don't accept it. It's a convenient politically correct answer to give, but it's very unconvincing.

Ram-Krishna-Buddha he svataha tolerant hote, Gita svataha mhante ki vegle path gheun tumhi devaghari pochu shakta. Pun as Zakki said, the Bible and Quran do not say so. Tya dharmanmadhe aplya viruddha kiti tari goshti ahet.I'll elaborate on this point in my next post.

Asawari (Asawari)
Tuesday, January 22, 2002 - 8:21 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

hee varche sarva lekhan vachun mazya dhynanaat nakeech bhar padalee.
ha ek incident directly related nahee taree sangavasa vatato.
US madhye ithe chirstian dhramache pracharak adhun madhun gharee yetaat ani vichartaat tumhee church la jaat ka etc etc. ekda ek bai alee ani mala mhanalee if you die today will you go to heaven, mee matale ho jain na mee kunache vaeet kele nahee tar mhanate kashee if you say jesus is only god you will definitely go to heaven. me mhatale tu mhanatyes tya pramane jesus is god I won't say no pan maza hindu devanvar pan vishwaas aahe tar mala mhanate kashee so you won't say jesus in only god mhatale nahee mag gelee. itkee maage laglee hotee he vadvun ghayala mag mee tila thode faar lecture zaadale kasa sarva dharmancha aim same aahet etc. Aso.
zakkinchya varchya comments vachun athavan zaalee.

Navanava (Navanava)
Tuesday, January 22, 2002 - 8:30 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Moolat Christ he Jewish hote. You might be surprised to hear this, but the Jewish faith believes that 'God walked with Man 9 times on earth, and the 10th time he will come as the messiah'.Reminds you of the Hindu belief doesn't it?

Christ hyanni dekhil Judaism madhlya social evilsna root out karaycha prayatna kela, but his reward was that the Rabbis, jealous of his increasign following, conspired with Judas and the Romans who, got Christ killed.

Don karnan mule Christians madhe anti Jeewish sentiment asta. Ek, ki tyanchach priests ni Christ la marun ghetla. Ani don, ki Christ la tyanni 10th incarnation mhatla nahi,i.e. Messiah manla nahi.

Hindunnni jar asach Buddha cha khoon karun ghetla asta, tar aplyat ani tyanchat pan titkich enmity asti. Calling oneself an avtar has always been a convenient way to shove your opinions down people's throats. For e. Hitlr ha sudha suruvatila Germans na sangaycha ki to Second Coming of Christ ahe.

Islam cha ugam as Asami says, Cain and Abel chya separate ways janyani zala. Ani yes, Muhammad came along later, but prior to his arrival, the people of Arabia did worship in some sort of cult. Christians pramane te sudha ek weird, florid form of Christianitych follow karat hote, ani mag Muhammad yeun svatahala Devacjha doot mhanu lagla. Muslims he Christ la 'Son of God' mantat ani Muhammad la "Messenger of God' mantat. problem is, Christians Muhammad la 'messneger' manat nahit.

Do you se a pattern emerging here??

1)A Jewish boy says he is the Son of God.
Rabbis say "No, you're not". He's killed.
His followers hate Jews for this murder.

2) In Arabia,in a Christian-cult like society, a Christian chhap boy says he is the Messenger of God. Rabbis AND Priests say "No, you are not".
He fights, and he's killed (by a Jewish woman who poisons him.His followers, Muslims, hate Jews and Christians for this murder.

Tar hya teen dharmanmadhe suruvati pasun violence and intolerance ahe. Ka nahi rabbis mhanale' amhi Christ la amcha saju"? Ani ka Christ ni svatahla ugach Son of God mhanun ghetla?
Ka Rabbis and Christians ni Muhammad la 'apla' nahi mhatla? Ka tyacha khoon kela??

Mhanje amhi mhnau te Satya. Amchya ulat gelat tar tumchi khair nahi.

Hya ulat Hindu dharma cha payach muli saglya contrasting views na tolerate karaycha ahe.

Je Vedas mantat, tyanna Upanishads patna shakya nahi. Je Trimurti mantat, tyanna Monism patu shakat nahi. Shaiva Vaishnav vegle panth asun, ekatra rahtat. Agdi miniscule level var, Dnyaneshvara Nathpanthee hote, pun tyanni Varkari sampraday chalu kela. Mhanje Nath panth chuk ani Varkari barobar (or vice versa) asa koni mhanta ka?

Apan Maybolikar (je religious ahot) te Gita madhla Karma marg follow karto. Hath yogis ani Dnyan yogis baddal adar jari vatla, tari tyancha sarkha Himalayat nahi na rahat? Pan mhanun HathYog, Dnyan Yog, chuk ani FAKT KarmaYog barobar, asa nahi na mhanat??

Dakhva kuthe ha tolerance Judaism/Christianity/Islam madhe ahe?

Semitic faiths madhe potdharma viruddha jo bolto, tyacha vadh kela gela. Christ and Muhammad, ani nantar mag Crusades zalya.

Pun Teerthankas and Mahavir/ Buddha/ Guru Gobind Singh hyancha khoon apan kela ka?? Mhanun ach tar aplyat ani tyanchat kattar hatred nahiye.

Alpa base ach ahe, that all paths are equal, and you can achieve Moksha whichever way you opt for.

That tolerance logically extended to Hinduism's potdharms.

BUT, that tolerance is never found in Holy Torah,Bible and Quran.

the reason mi hya reigions na 'equal' manuch shakat nahi, is not becoz I'm a Hindu fanatic or anything.
But becoz MY Gita/my gods/my sants accept THEIR Torah/Bible/Quran/THEIR saints and THEIR idea of God.

Bola, tumhala ani mala, ek Rabbi/Priest/Mullah, Salvation grant karel based on out good karma?? nahi, karan tyancha definitions pramane apan Idolating Heathens ahot.

Tya teenhi pustakan madhe Salvation is impossible without accepting Jehovah/Christ or Muhammad as Saviour.

Notice I said pustak not granth. Granthat prem, kshama ani krupa aste. Dvesh, raag ani killing chya goshti nhave.

Another point, aplya mate, te mele, tar punarjanma houn te parat life cycle chaly thevtil. Tyancha mate, we will roast in Hell.

Ha Ha ha., how laughably absurd. Dev jo mhane premal ahe, to tumhala EternalDamnation denar?

Jaudya ho, apan Buddha baddal boluya, buddhu lokan baddal nako.

Zakki (Zakki)
Wednesday, January 23, 2002 - 12:10 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

qaÜD@yaat jyaU laÜkaMnaI yaoXaU va mahmmad yaaMcaa KUna kolaa² jyaU laÜkaMnaa [tr laÜkaMcaa maÜzopNaa maanavat naahI. gaolyaa tIsa vaYaa-t west israel ³mhNajao northeast USA! ´ maQao rahUna malaa Asaaca Baava jaaNavatÜ. pNa to laÜk ho kama [t@yaa huYaarInao krtat kI Aaplyaalaa kLt naahI. mhNaUna maI barocada saaMgatÜ kI jyaU laÜkaMpasaUna saavaQa rha² maI Xa@yatÜ jyaU laÜkaMXaI saMbaMQa TaLtÜ. pNa saavaQa rha ro baabaaMnaܲ

Navanava (Navanava)
Wednesday, January 23, 2002 - 12:50 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

zakki,mala Jewish/christian/Muslim LOK bare vattat, pan tyanche dharma avdat nahit. Tumhi kay boltay tech mala kalat nahiye.
Majhya baryach olkhichya lokancha mat asa asta ki tyanna sagle dharm similar vattat, pun actual practising christian/jew/muslim avdat nahit. Maza mhanna ahe ki te lok bare astat, pun tyanche dharma vichitra ahet. As far as savadh rahna is concerned, I think jitkya veg veglya lokanshi tumhi interact karta, titkach bara asta.And I have Jewish friends mhanunach mala tyancha dharma baddal thodafar mahit ahe. Holy Torah animal skin var lihila jata. Ani amchya ghari egg pan khat nahi. Mag kay karava? CDrom var vacha!
Thodkyat kay, tyancha dharma kasa hi asla tari te lok necessarily vait astil asa nasta. Ani kattar aplyat pan astat ki!
Mi mool Dharma var teeka kelya, tyancha var nhave!

Zakki (Zakki)
Wednesday, January 23, 2002 - 1:05 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

malaa jyaU Qamaa-ba_la maaiht naahI naI maI %yaaMcyaa Qamaa-ba_la baÜlatih naahI. maI Anaok iK,Xcana va jyaU laÜkaMbarÜbar kama kolao. jao maaJyaabarÜbarIcao hÜtoÊ %yaaMcao vat-na saaMgatÜ. kamaacyaa babatIt jar kuNaI maaJao kama caaMgalao mhMTlao tr jyaU laÜkaMcyaa pÜTat gaÜLa yaayacaa² to KUp p`ya%na krayacao cauka kaZayacaaÊ ina jamalao naahI tr svatÁ ikMvaa [tr jyaU laa Eaoya Vayacaa p`ya%na krayacao. iK,Xcana laÜkat ho p`kXaa-nao kmaI p`maaNaat jaaNavalao mhNaUna maI Asao ilaihlao.

Navanava (Navanava)
Wednesday, January 23, 2002 - 1:11 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Sorry Zakki, mala aadhi tumcha bolna kujkat vatla I thought you were being sarcastic. :-(

Aschig (Aschig)
Wednesday, January 23, 2002 - 7:33 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

baÜiQasa%vaaMnaa AapNa puNa-pNao Aaplaosao kolao Asao naahI. mhNaunaca %yaaMnaa china maQyao Baava inaLalaa. %yaaMcao t%va&ana hinduism poxaa baroca vaogaLo hÜto. Buddhism maQyao mauit-pujaa nasato. Ajanza ­­ elaÜra yaoiqala stupaMmaQyao idolism kXaI baÜkaLlaI to idsaola. AaQaI Ô> stup Asat.

bauw caaMgalao mhNaunaca to Avatar. naihtr AaiQa ksao saaMgata yao[la ik 10 Avatar AsatIla mhNaunaÆ klkI Avatar hÜ[pya-nt kÜNaI CatIzÜkpNao saaMgaNaar naaih ik %yaacaa janma 2112 saaila 13 jaanaovaarIlaa hÜ[la. pNa tsaa tÜ hÜtacaÊ Anaola izkaNaI tumhalaa "predictions" AaZLtIla %yaaba_la.

bauwanao iXakvalao kI p`%yaok p`aiNamaa~at buddha nature Asato AaiNa Aaplao Qyaoya it attain krNaoÊ inavaa-Na Aqavaa maÜxa imaLvaNao ho Asato.

BTW Ê prXauramaacaI doiKla kahI maMidro Aahot.


Radha_T (Radha_T)
Wednesday, January 23, 2002 - 9:19 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

samuvai tu lihileli vyaakhyaa dharmaachii aahee kii hindu dharmaachii ??

Samuvai (Samuvai)
Thursday, January 24, 2002 - 6:12 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

asami,

>>Tyach sumaras kona tari hushar vyaktine sangharsha talnyasathi budhhavatar ha Vishunvataar ahe asa prachalit kele asu shakate.

Xa@ya Aaho.

XaMkracaayaanaI kovaL KMDna maMDnaanao [tr ivacaar praBaUt kolao [tkoca naahI tr XaOvaÊ vaONavaÊ Xaa> Ê ... AXyaa duÊ tIÊ caÜ]ÔLI Jaalaolyaa vaOidk Qamaa-cao ³tovha ihMdU ho naava navhto´ vaodaMt tva&ana saaMgaUna ³vaa smarNa kÉna dovaUna´ punaÉjjaIvana kolao.


radha_T
var var saÜpa pNa KUp KÜla p`Xna Aaho tuJaa. karNa hI vyaa#yaa Aa<aa jyaa samaUhalaa ihMdU Asa saMbaÜQatat %yaaMnaI Qamaa-AcaI kolaolaI vaa#yaa AahoÊ jaI universal Aaho. Qama- ha eka pUjaapwtIXaI salagna AsaU Xakt naahI. religion mhNajao Qama- hI vyaa#yaa maanya krta yaoNaar naahI. %yaamauLoca [tr sava- so called Qama- ho vaogavaogaLo matp`vaah vaa pMqa Aahot. ihMdU Qamaa-thI Asao Anaok matp`vaah Aahot. maa~ to sava- eka samaana saMsËutIcyaa Qaagyaanao baaMQalao gaolao Aahot. %yaamauLo ihMdU Qamaa-caI vyaa#ya krayacaI Asaola tr samaana AadrsqaanaoÊ samaana Xa~uÊ samaana maanaibaMdU AsaNaaroÊ jyaaMcaI maa~UBaUmaIÊ ip~uBaUmaIÊ puNyaBaUmaI AaiNa kma-BaUmaI ekca ³Baart´ Aaho Asao laÜk mhNajao ihMdU.

Maitreyi (Maitreyi)
Thursday, January 24, 2002 - 1:00 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

saaMp`daya mhNajao ek zraivak ijavanainaYzocaa isvakar k$na %yaacaa
paz\pUrvaa krNaara maanavaI samaUh. ]da. naaqa saMp`dayaÊ vaarkrI saMp`dayaÊ ramadasaI. caËQar saMp`dayaÊ sauÔI saMp`daya [.[.
yaa]laT Qama- mhNajao Aist%vaacaa va %yaa AnauXaMgaanao yaoNaaáyaa gaÜYTIcaaÊ mauVaMcaa samaavaoXa k$na %yaacyaaXaI baaMiQalakI AsaNaara
Asaa inaima-laolaa ek ZÜbaL AaraKDa.
inayatInao janmaaWaro zrvaUna idlaolaa Qama-Ê tÜ paL\tanaa manauYya jaIvaanao krvayaacao kma- ³jaÜ krNyaacao svaatM~\ya %yaalaa Asato´ AaiNa yaa sagaL\yaaMvar AaQaairt ‘punaja-nma’ hI t%vao ihMduQamaa-cyaa koMd`sqaanaI Aahot. ramaaXaI inagaDIt Asalaolao ‘Ba>I’ va‘ekinaYzta’ AaiNa ÌYNaanao saaMigatlaolao Qama- AaNaI kma- yaaMcaI saaMgaD GaalaUna jabaabadaáyaaMnaa
saamaÜro jaaNyaacao t%va&ana AajahI XaaXvat Aahot mhNaUnaca AajahI %yaaMnaa maanatÜ.%yaasaazIca rama ËuYNa maUtI-pUjaoWaro pUjatÜ. ramaabarÜbar isataÊ ËuYNaabarÜbar raQaa hI sahjaIvanaacyaa ]da<a klpnaaMcao ]dahrNa Aahot. %yaakirta to yaa kaLathI rama ­­ ËuYNaaXaI inagaDIt [tr ]_oXaaMsah ihMndu Qamaa-t ip`ya Aahot.
dusar Asa kI ivaYNaUcao [tr Avatar Jaalao %yaaMcaa rama va ËuYNa yaa AvataraMcyaa tulanaot kaya-kaL kmaI hÜta. p`asaMigak hÜta. %yaaMcaI kaya-kxaahI mayaa-idt hÜtI.
bauQdacyaa baabatIt saaMgaayaca Jaala tr bauQdanao jaI ivacaarsarNaI maaMDlaI tI ihMdu Qamaa-laa xaod dovaUna naahI.%yaanao ihMdu Qamaa-tIla
samaarMBaÊ $ZI­­irtI yaaMcao stÜma kmaI kolao. ihMsaolaa pUNa-pNao %yaajya zrivalao. AihMsaocaa purskar kolaa.Aaga`hIpNaa va inaga`hIpNaa yaaMcyaa maQalaa maaga- isvakarlaa. caaMgalao kma-Ê XauQd ivacaarÊ BaÝitk gaÜiYTMcaa %yaaga yaanao maÁXaaMtI imaLvata yaoto Asao maaMD\lao.
maULat baÝQd Qamaa-caI sau$vaat ek saaMp`daya mhNaUna JaalaI.
ihMdu Qamaa-t %yaalaa jyaa kahI ~uTI AaZLlyaaÊ jyaaMcaI itva`ta %yaa kaLat jaast hÜtI ]da. ihMsaocaa samaajaavarcaa p`Baava %yaaMnaa naYT krNyaasaazI %yaanao ek zraivak ijavanapQd\tIcaa ³AYTsaU~I´ purskar kolaa.ivaXaoYa mhNajao bauQdanao ivaXvaacaI sau$vaat va AMtÊ svaga- AaNaI nark yaavar BaaYya kolao naahIÊkuzlaohI cama%kar kolao naahI ³AjaUnapya-Mt maaJyaa vaacanaatÊekIvaat Aala naahI. kuNaalaa saMdBa- saapD\lyaasa ja$r saaMgaa´ kdacaIt yaamauLoca ihMduMnaa bauQdacao kalaaMtranao AakYa-Na ]rlao naahI. %yaacaI ivacaarsarNaI ApUNa- vaaTU laagalaI. mhNaUnahI Asaola bauQdQama- Baartat $jalaa naahI. trIhI kahI t%vao ³AihMsaa´ kalaaMtranao ihMduQamaa-t samaavalaI gaolaI.
hoca karNa Asaavao bauQdacaa Asaa vaogaLa ivacaar AapNa krt naahI.

AXaÜk bauQdanaMtr janmalaa. kilaMgaacyaa yauQdatlaa r>pat baGaUna %yaanao baÝQdQamaa-caa isvakar kolaa. %yaacyaa p`caaralaa vaahUna Gaotlao. [qao baÝQd saMp`dayaacaa ‘Qama-’ Jaalaa. jaÜ p`amau#yaanao AtIpUva- doXaat psarlaa. jaÜ puZo ihnaayana ³k+r ´ va mahayana ³]darmatvaadI´ AXyaa dÜna XaaKaMt ivaBaagalaa gaolaa.

saQyaa jagaBar ‘bauiQdsT’ mhNanyaaca Ana mhNavaUna GaoNyaaca Ô^D Aala Aaho. AaQaI AMbaoD\kr Aata dlaaš laamaa yaaMcyaa mauLo baÝQd Qama- cacao-t satt AsatÜ. pXcaa%yaanaI %yaalaa ekp`karo hayaja^k kolao Aaho.
bauQdacaI maMidro Aata hLUhLU idsaU laagalaI Aahot. qaayalaMD maQyao AaplyaakDo darabaahor tuL\XaIva`uMdavana Asato %yap`maaNao darasamaÜr eptIp`maaNao bauQdacao do}L Asato. fulaoÊvas~Ê ]dba<aIÊ fLo barÜbar
h<aIcyaa laakDI maUit- sauQda zovatat.


Navanava (Navanava)
Thursday, January 24, 2002 - 5:29 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Maitreyi, mala tuza post khoop avadla. Tu sangitleli karne mala patat ahet.hmm, vichar kelya var athavla, apan jya avtar/santan baddal bolat asto, tyanche kahi na kahi anecdotes astatach!!Ram mhatle ki thodya 'magical' type goshti athavtatch. That's not the reason he is so loved, but those 'chamatkar' type stories always come up. Mala tar lahan astana pratyek goshtit Ram ahet asa Aaji sangaychi. Khar mhatli ki Ramachi bote, makad mhatla ki Marutirayanchi athvan, sadhi moongee mhatli tari 'Ravanichi moongee(lal)ani Ramachi kaali asa pan asaycha. Krishnache tar mojta yenar nahit itke chamatkar ahet. Agdi mi Diary ghetli hoti tyavar sudha je chitra hota, tyat Baby Krishna chya tondat Bhoomi ahe asa dista...
Buddha mhatla ki asa kahich athvat nahiye...And you're right,tyanni rites and rituals na kiti kami karun takla. Mukhya mhanje Mythology ashi urlich nahi. And humans NEED rituals. Humans need stories, they need chamatkars. Mhanun miracles etc vait asa mala mulich vatat nahi. In fact, te aikun sudha kiti bara vatta. :-)
Ani I think jase aplyala kuthlyahi sect madhe vegle vegle concepts distat ani apan tya differences na accept karto, tasa Buddhancha babtit zala nasava.
Mhanje Krishnancha Arjunala updesh ki Ladhaii ka karavi, hi concept I don't think Buddha/Buddhists na farshi patel. For them, violence is wrong,no matter who its against(same as Christ, ani modern times madhe Gandhi, MLK ani Mandela).
Ek gosht ji mala BILKUL patat nahi is Buddha, Gandhi etc etc chi 'celibacy' la glorify karnyachi paddhat. Aplya devat Brahmachari hi ahet ani Vivahit sudha ahet. Monogamy practise karnare ahet, ani Bigamy sudha. Mala svatahala Celibacy hi concept khoop dangerous vatte. Karan kuthlya hi goshti la outlet he lagtach. Tumhi changla sadha outlet nahi dila, tar mag ti garaj vait vikrut outlet shodhte.
Maximum rape/molestation/child abuse cases Roman Catholic Clergy chya haste zalyat. It's like putting a chemical in a bottle and refusing to release it. Je chemical neet otun kadhu shakla astat, tech chemical explode houn baher padta.
Sarsakat "••• is Evil' mhatla kuthlyahi religion ni ki ase problems yetat.
Aso, I think ase extremist views pan asave lack of popularity che.
I don't say I have received the complete answer to my question, pun Maitreyee tuze points nakkich khoop believable ahet. Aaj modern Hindus na je prashna padtat, tase prashna tya kaalihi lokanna padle asave, mhanun he karan asel.
I feel like sharing a poem with you. Ti mi next post madhe dein.

Navanava (Navanava)
Thursday, January 24, 2002 - 6:29 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

Apan Sita,Radha,Urmila baddal aikto.Pun Yashodhara baddal apan kadhi kay aiklay?Hi poem Maithilisharan Gupt yhanchi ahe. Faar surekh kavita ahe, it's from Y's point of view.

'Sakhi ve mujhse kehkar jaate'

Sakhi ve mujhse kehkar jaate,
Kah, to kya mujkhko pathbaadha paate?

Mujhko bahut unhone mana
Fir bhi kya poora pehchana?
Maine mukhya usi ko jaana
Jo ve man mein laate
Sakhi ve mujhse kehkar jaate

Swayam susajjit karke kshan mein
Priyavar ko pranon ke pan mein
Humhi bhej deti hain ran mein
Kshatr dharm ke nate
Sakhi ve mujhse kehkar jaate

Hua na yeh bhi Bhaagya abhaaga
kispar vifal garv ab jaaga?
Jisne apnaya tha, tyaga!
Rahe smarn hi aate...
Sakhi ve mujhse kehkar jaate

Nayan unhe hain nishthur kehte
Par inse jo aansoo behte
Saday hriday ve kaise sehte?
Gaye taras hi khaate
Sakhi ve mujhse kehkar jaate

Jaayein, Siddhi pave ve sukh se
Dukhi na ho is jan ke dukh se
Upalambh doon mein kis mukh se?
Aaj adhik ve bhaate
Sakhi ve mujhse kehkar jaaate

Gaye, laut bhi ve aayenge
Kuchh apoorva anupam lavenge
Rote praan unhe pavenge
Par kya gaate gaate?
Sakhi ve mujhse kehkar jaate!!

Hi poem aikun majhi Aai mhanali hoti--"Svatahachya bayko la ani pot chya porala sodun kasli Siddhi milavli hyanni?
Mansala dukkh deun Devala kasa kay prasann karayacha?Aso.Kuvat nastana ugach mothyan baddal bolu naye."

Amhi vishay tithech sampavla hota. Pan poem tumchya barobar share karavishi vatli, mhanun lihili. :-)

Aschig (Aschig)
Thursday, January 24, 2002 - 10:39 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

maitreyi, nice post.

Not exactly miracles, but jataka tales are the kind of anecdotes you mention.

perhaps one could look at rebirth from a different perspective. When we marry and then give birth, that is our rebirth in a slightly different form. maÜxa maILvaNao mhNajao yaa caËatuna mau> hÜNao. If you are determined enough and win over your "natural" urge to copulate, you get mukti in this very life. But that is stretching the definition too far. In fact, Buddhism does not demand any such thing. It is very akin to what Krishna said about karma. As maitreyi said, the buddhism in news is not the real buddhism. Real buddhism is much closer to zenism and taoism. In fact the later are offshoots of buddhism.

A Tao gem (I think it is from Laotse):
If you want to get the plain truth,
Be not concerned with right and wrong.
The conflict between right and wrong
Is the sickness of the mind.

Samuvai (Samuvai)
Friday, January 25, 2002 - 9:25 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

dovanagarItUna ilaha naa. vaacaayalaa ~asa hÜtÜ.

Samuvai (Samuvai)
Friday, January 25, 2002 - 9:44 am:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

maitreyi, aschiq,

}pyau> maahItI.

Milindjin
Sunday, June 02, 2002 - 1:10 pm:   Edit Post Delete Post Print Post  Link to this message

aschig,tU 23 jaanaovaarI cyaa pÜsT maQyao ilahIlaolaI klkI caI saMBaavya janmatarIK ³13 jaanaovaarI 2112´ tU kuzo vaacalaI AahosaÆ kI tI AXaairtInao p`oiD@T krta yaoNaar naahI Asao tulaa mhNaayacao hÜtoÆ bit confused.

चोखंदळ ग्राहक
महाराष्ट्र धर्म वाढवावा
व्यक्तिपासून वल्लीपर्यंत
पांढर्‍यावरचे काळे
गावातल्या गावात
तंत्रलेल्या मंत्रबनात
आरोह अवरोह
शुभंकरोती कल्याणम्
विखुरलेले मोती


हितगुज गणेशोत्सव २००६





Topics | Last Day | Tree View | Search | User List | Help/Instructions | Content Policy | Notify moderators